Det första jag frågar mig är vad som kännetecknar en ”karriärkvinna” och vem som får kalla sig så. Måste man uppfylla några slags kriterier eller ha en viss ambitionsnivå?
Är du en karriärkvinna?
December 12, 2014 at 11:00 AM
Vissa vill inte ens kalla sig karriärkvinna. Varför då?
Några tänker på en stenhård affärskvinna, med vassa armbågar, som utan hänsyn till andra tar sig fram mot toppen. Som kan gå över lik om det behövs.
Andra tänker på en förebild, någon att se upp till, som banar väg för andra. En kvinna som kämpar för en plats på toppen och för möjligheten att kunna påverka. Som anser det helt naturligt att kvinnor ska ta mer plats. En stark och modig kvinna som inte räds att ge sig in i spelet om makten– och som även lär sig spelets regler och hur det bör spelas. En kvinna som alldeles säkert får ta emot en del hårda törnar på vägen.
En del kvinnor lyckas ta sig högst upp på toppen, medan andra går under medan de försöker. Att det är ett tufft spel där det ibland blåser hårda vindar bör man förbereda sig för, annars kan det nog bli en obehaglig överraskning.
Nu väljer jag att tänka på ALLA kvinnor som ”karriärkvinnor”, en kvinna som på olika sätt arbetar på sin väg framåt i livet. Alldeles oavsett de val som är gjorda och varför. Där den stora utmaningen är att på olika sätt hålla näsan ovanför vattenytan, att få ihop det s k livspusslet. Vi har olika förutsättningar, både i livet och i karriären, varför det här med utmaningar blir väldigt individuellt. Vad en person får arbeta hårt för är jättelätt för en annan. Det gäller både för er som vet vart ni ska – och stolt går er egen väg – och för er som fortfarande söker efter en väg att välja.
Oavsett hur vår levnadsbana har sett ut så har vi alltid ett eget ansvar och möjlighet att göra nya vägval framåt. Att göra den ”karriär” som känns bäst för oss själva, inte för någon annans skull. Så ta en stund och fundera på varför du gör det du gör. Är det ditt eget val?
Många har med sig olika förväntningar hemifrån, där kvinnor ofta får med sig det duktiga från uppväxt och skola, medan män istället brottas med en förväntad machoattityd som gör det svårt att be om hjälp. Därför bör det anses vara en styrka att be om hjälp – ingen svaghet som många tänker.
Några ord på vägen:
• Lär dig att prioritera – och prioritera rätt. Att prioritera rätt är att även kunna välja bort. Många tror att prioritering bara handlar om att gör en turordningslista på allt som ska göras, vilket är helt fel. Ibland måste man även välja bort. Du har bara 24 timmar per dygn och kan inte hinna med allt. Kan du delegera – gör det!
• Ge dig själv lite ”egentid” – och tid för återhämtning. Det är lätt att glömma bort sig själv och jobba under hög press och stress alltför lång tid. Våga brinna för det du gör – men se till att du inte brinner upp! Det är bara dumt, det finns ändå ingen som tackar dig efteråt…
• Undvik alltför många bollar i luften samtidigt. Vi kvinnor är bra på att hålla ”många bollar i luften”, säger vi i alla fall. Ofta blir resultatet bättre om vi fokuserar på en sak i taget och gör den ordentligt, istället för att göra flera saker halvdant.
• Sätt upp tydliga gränser för dig själv och andra. Tydliggör mål, krav och förväntningar, både för dig själv och andra – och våga ställa krav uppåt! Ha en rak och ärlig dialog kring rådande förutsättningar – kring vad som är rimligt och omöjligt.
• Lita på din förmåga – du kan mer än du tror! Det är viktigt att tänka i positiva banor – tankens kraft är stark och vi blir inte bättre än det vi tänker. Om du inte tror att du ska lyckas själv, hur ska du då kunna övertyga andra?
Känner du dig osäker? Skaffa en extern samtalspartner. En coach, terapeut eller mentor som kan ge dig stöd och vägledning. Det är du värd!
PS. Oavsett vad vi anser om uttrycket ”karriärkvinna” och vad vi förknippar med ordet så kan vi väl vara överens om en sak – att fler kvinnor behövs på toppen. Därför ska vi också uppmuntra, stödja och peppa varandra så ofta vi kan. Ju fler vi är som gör det så kan vi också bidra till att fler kvinnor vågar – och till att förändra maktstrukturen i samhället.