Om jag säger att jag önskar mig mer lojalitet i arbetslivet. Vad tänker du spontant då?
Lojalitet
July 24, 2012 at 10:55 PM
Är lojalitet ett fult ord eller uttrycker det en positiv egenskap? Att använda begreppet är ibland som att vifta med ett rött skynke framför någon medan andra tycker att det är en självklarhet att man ska vara lojal. Inom avtalsrätten är lojalitetsprincipen viktig och innebörden är att båda parter har ett ansvar gentemot sitt avtal och varandra och förväntas agera så att båda gynnas av avtalet. Men är anställda med lojalitetsklausuler i sina anställningsavtal dömda till underkastelse eller är det ett åtagande även för arbetsgivarna?
”Förhållandet mellan arbetsgivare och medarbetare grundar sig på ömsesidig lojalitet och ömsesidigt förtroende.”
Formuleringen är hämtad ur ett kollektivavtal inom privat sektor och den som inte instämmer får gärna anmäla avvikande uppfattning. Det ser inte alltid ut så, nej, men ett avtal uttrycker ju även en avsikt. Ordet lojal är emellertid historiskt belastat och uttryckte en gång den lydnad som förväntas av undersåtar och troligtvis är det därför det är så negativt laddat i debatten. Lojalitet ses då som en begränsning av arbetstagarnas rättigheter och en skyldighet att stillatigande acceptera chefens sätt att bedriva arbetet hur tokigt det än är. Ett sådant förhållningssätt skulle knappast vara lojalt i någon bemärkelse om man ansluter sig till innebörden i avtalsformuleringen ovan.
Ömsesidighet för alla parter
Jag tycker att ömsesidigheten på arbetsmarknaden måste betonas. I fackliga sammanhang fick jag ofta frågor om egna rättigheter och andras skyldigheter. Jag önskade ofta att man istället ställde frågan hur vi löser eller hanterar en fråga tillsammans för att sedan, om det inte går, överlåta frågan åt paragraferna. Istället blev det ofta så att någon antingen hävdade sin eventuella rätt eller insåg att ingen rätt fanns och tystnade. Det tjänar ingen på. Det finns ingen ömsesidighet.
Som av en händelse länkade Camilla Ländin till en artikel i ett inlägg här på bloggen häromdagen och där stod följande om lojalitet i arbetslivet: ”Den pliktkänsla en medarbetare upplever gentemot sin arbetsgivare varierar inte särskilt mycket med åldern. Däremot byter unga personer jobb oftare än äldre. Men enligt forskarna handlar det om upptäckarlusta, snarare än illojalitet.” Handlar lojalitet alltså om pliktkänsla och skulle det alltid vara lojalt att stanna länge på en arbetsplats? Det verkar finnas många definitioner.
En avsiktsförklaring
Jag tycker lojalitetsklausulen ovan är viktig som en påminnelse om intentionen med anställningen och jag önskar att liknande formuleringar även dyker upp i andra kollektivavtal. Det inskränker inte de offentliganställdas grundlagsskyddade meddelarskydd att jobba utifrån ömsesidig lojalitet och förtroende. Det är först när det redan är brutet som meddelarskyddet blir viktigt. Det är på långtifrån alla arbetsplatser som man känner ömsesidigt förtroende och lojalitet för varandra. Att avtala om att jobba tillsammans handlar om att uttrycka en gemensam vilja och en gemensam avsikt och då är relationen väsentlig. Det är bara till att börja bygga förtroendet, förtjäna den ömsesidiga lojaliteten och nå nya höjder tillsammans. Kanske naivt men förhoppningsvis möjligt.
Om författaren
Per-Daniel Olsson är legitimerad lärare i engelska och tyska för vuxenutbildning, gymnasieskola och grundskola år 7-9 och jobbar för tillfället med webbaserad distansutbildning. Per-Daniel har haft fackliga uppdrag och har stor erfarenhet av bland annat arbetsmiljöarbete, rehabilitering, likabehandling och förhandling. Med vidareutbildning inom arbetsrätt och arbetslivs- och organisationspsykologi planeras nu fortsatt eget företagande. Följs gärna åt på Twitter: PerDanielOlsson
Tjänsteportalen delar gärna saker som inspirerar och motiverar oss. Vi vill passa på att tacka Ett gott arbetsliv