January 20, 2013 at 9:58 PM

För att kunna närma sig ett svar måste man börja med att definiera vad som utmärker en inkluderande skola. Specialpedagogikforskarna professor Claes Nilholm och docent Kerstin Göransson skriver i boken Inkluderande undervisning, som Skolverket ger ut i höst, att fem kriterier måste uppfyllas:
• gemenskap på olika nivåer
• ett enda system (till skillnad från ett för ”vanliga” elever och ett för elever i behov av stöd)
• en demokratisk gemenskap
• delaktighet från eleverna
• att olikhet ses som en tillgång

Varför inkludering?
På frågan om varför inkludering behövs, svarar Kerstin Göransson:
- Skolan ska kännetecknas av en demokratisk gemenskap, där alla elever är delaktiga, en miljö där elever har möjlighet att utvecklas och lära sig och där olikheter ses som en tillgång. Sverige har dessutom skrivit på internationella styrdokument där vi förbinder oss att verka för utvecklingen av en inkluderande skola. Det ligger helt i linje med den nationella planen för funktionshinderspolitiken. 

Integrering inte samma sak som inkludering
Det är viktigt att skilja på inkludering och integrering. Inkludering är att helheten ska anpassa sig till delarna medan integrering är att delarna ska anpassa sig till helheten.

- I en tid när allting blir mer och mer individualiserat så blir det svårt att föra fram en idé om en helhet som ska vara på ett visst sätt, säger Claes Nilholm.
- Jag tror att vi delvis saknar ord för det gemensamma i skolan eftersom allt fokus är på individnivå. Det är individuella utvecklingsplaner, det är åtgärdsprogram och så vidare. Man skriver ju inget åtgärdsprogram för en klass, ingen utvecklingsplan för en klass, men det är ju det som är helheten, som är större än individen.

Specialpedagogiken har svårt att göra sig hörd
Hur ska vi då skapa en miljö där alla får plats? Hur kan vi se olikheter som en tillgång?
- Om du har ett specialpedagogiskt system och ett normalsystem så har du redan byggt in sättet att förstå problem, normalitet och avvikelse, säger Claes Nilholm.

- Ett problem är att inkludering bara är en av flera agendor inom skolan.  Andra starka agendor är till exempel måluppfyllelse och redovisning. Inkluderingsagendan förespråkas framför allt inom specialpedagogiska verksamheter, den har annars inte alltid så lätt att göra sig hörd, säger Kerstin Göransson

Ytterst handlar det om eleverna
En förutsättning för att få en skola som är mer inkluderande är att folk vill det, menar forskarna. För att viljan ska finnas måste en diskussion ske om vad inkludering är och varför det är önskvärt. Och är det alltid önskvärt?
- Det är inte säkert att alla tycker att det är bra. En del tycker att det är bra att eleverna i behov av särskilt stöd får vara där de är, i lugn och ro och får gå fram i sin egen takt. Jag tycker att det ibland kan finnas goda skäl att inte förespråka inkludering i vissa sammanhang, säger Claes Nilholm.
- Ytterst handlar det om att eleverna ska få det bra, och då kan man inte offra dem på någon sorts politiskt altare.7

Tjänsteportalen delar gärna saker som inspirerar och motiverar oss. Vi vill passa på att tacka Skolverket.